13 mars 2012

var bara halvägs över bäcken

Premiär måndag, blev ägare till en stegräknare för första gången i livet, en tävling på jobbet och att inte delta är samma som att tacka nej till den årliga lönehöjningen, så jag trippar på. Kan dock trippa lugnt eftersom all annan träning fint får omvandlas till steg och det är där de stora siffrorna rullar in. Den andra premiären var en säsongspremiär, utomhus cykling! Inte på racern men känslan av att cykeln rör sig framåt (mer än de där irriterande centimetrarna som trainerna flyttar på sig) när man trampar. Nu är bästa tiden att cykelpendla, det är bara entusiasterna som håller till på banorna så det finns gott om utrymme och de flesta har en god dos hyfs. Även ett mini mini brickpass fick ha premiär igår. Parkade cykeln på uppfarten och svidade om till de efterlängtade löpardojorna. Två km var vad jag fick konsumera. Så härligt! Bästa vårtecknen! Kändes bra.

Så blev det tisdag och när jag landa i soffan efter 10700 steg, en timmas vattenlöpning, städning och middagsintag fick jag för mig att klämma lite på benet. Kan nog inte förneka att det känns lite ömt. Två steg fram och förmånga tillbaks, de där utlovade, efterlängtade fyra km får nog stoppas på burk och konserveras de lär inte förbrukas den här veckan. Snyft! Dagens vattenlöpning vart dock lite pimpad, det bedrevs vattengympa på banan bredvid så vi var många med flytbälten men pricken över bokstaven var att det spelades musik. Jag behövde inte sjunga tyst i mitt huvud och upptäcka att jag bara fått refrängen på repeat.

Funderade idag på om inte flytbälte är en bra pryl till årets Ö till Ö, skall suga på den karamellan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar