Louise och Fabian innan sin 00.10 start
När mina vänner gav sig iväg för att påbörja loppet 00.10 var jag nöjd över att ha min starttid på morgonen.Skönt att sova lite istället för att ge sig ut i den kalla mörka natten. När jag låg där klockan tre och sömnen fortfarande inte infunnit sig, insåg jag att 05.40 är det optimala start tiden för alla som INTE har insomningsproblem och en kropp fullproppad med extra kolhydrater och adrenalin. Jag lyckades slappna av och tänkte att kroppen vilar även om jag inte snarkar.
En timma av sömn hade jag skrapat ihop när klockan ringde 4.30. Jag var helt desorienterad och totalt ostrukrurerad i mina förberedelser. När jag som bäst ägnar mig åt att och sätta fast nummerlappen på cykelstyret inser jag att det är tio minuter kvar till min start och jag befinner mig några kilometer från start! Panik! Cykelpumpen som jag bytt plats på för att få fast nummerlappen gled runt på ramen och behövde akut åtgärdas. Jag gör det och trampar sen på som ..... ingen uppvärmning här inte.
När jag kommer ner till starten är klockan 5.39 och när jag rullar in i fållan går startskottet. Jag upptäcker då att något inte stämmer, känns konstigt på sadeln och tårna pekar ner i asfalten. Jag vet ju att jag inte höjt sadeln så det måste vara något annat som är fel. Det känns dock onekligen som om sadeln är för hög. Poletten trillar ner! Dom har så klart höjt sadeln för att få fast cykeln i ställningen i verkstaden när vi var där på akutbesök i veckan. Det var bara att ta fram verktygen. Första försöket blev inte perfekt så under första milen hade jag redan stannat två gånger. Några kilometer senare kommer en ambulans med blåljus och när jag ytterligare några kilometer senare ser stora blodpölar på vägen känns det så där.
Jag tramapar på och svär över motvinden när plötsligt Garmin börjar pipa. Jag förstod ingenting, jag hade kontrollerat att den var fulladdad på morgonen och kvällen innan. Jag hade glömt att minnet inte bör vara fulladdat utam helst tomt när man påbörjar ett trettio mils pass. Det var ett problem som gick att lösa utan att ens kliva av cykeln, dock ej helt trafiksäkert. Efter tre mil i motvind började jag få krampkänningar i ena vaden, vänta nu både rygg och vad?
Jag hade innan läst att de första milen ner till Hästholmen brukar gå fort, fort?! Jag snittade 25km/h. Om detta var den snabba biten, då jag tänkt ligga på över 30km i snitt, så var det ju kört att komma in under 12 timmar som var mitt hemliga mål, det officiella var under 13.
Lunch i Jönköping
Depå stop i Hjo
Ibland är man glad fast det inte syns
Gourme middag i parken efter målgång, jag drack mitt livs
första glas lätt öl, vuxenpoäng?
Three down one to go, nu har jag anmält mig till Vansbro
Du är allra bäst! Och du är MIN syster :-)
SvaraRaderaTack!
SvaraRadera