Om endorfiner, utmaningar, vardag, småbarn och annat som bara händer. Mest handlar det dock om det vissa kallar galenskap och andra kallar lycka: träning inför lite längre tävlingar som Iron Man, en Svensk klassiker och Ö till Ö.
23 april 2012
att gå på pumpen
Har liksom haft det på känn. Snart händer det. Har vänt upp och ner på garaget, som redan drabbats av en orkan så estetiskt är det ingen större skillnad, för att hitta min lilla fina "ha med sig" pump men vi snackar nål i höstack. Förra veckan var föraningarna så starka att jag packade ner min golvpump i ryeggan och svor hela vägen till och från jobbet då varje försök att lyfta blicken resulterade i en liten smäll och en cykelhjälm över ögonen. Jag var fast besluten att inte köpa någon ny pump för då kommer den gamla med största sannolikhet dyka upp. Samma magiska tänkande eller vidskeplighet måste ju fungera även åt andra hållet. Så istället för att fara fram som som en fara i traffiken med en halvmeterspump i packningen tog jag en random pump, i storlek "packbar" i min väska. Pumpens ändamålsenlighet är troligen allt annat än racerventiler. Det var en behaglig temperatur i morses och jag var inbäddad i ett täcke av ljuddämpande dimma som i sin tur bäddade in mina glasögon i ett syndämpande lagar av imma. Och plötsligt händer det.en pump som bara fyller en vidskeplighetsfunktion är en utmaning. Faktsikt ett mission impossible. Jag stod vid den cykeltäta korsningen vid Storamossen och förundrades över hur många som var som jag, eller nästan de hade inte ens en vidskeplighetspump de saknade pump helt och hållet. Men så kom det en välutrustad man och möjliggjorde min fortsatta färd. Dagens ros till dig främlingen i korsningen. Nu har jag en oerhört dyr, liten lagom best i test pump i min rygga.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar