Till en början vill jag tacka regnet för att det inte kom tidigare för då hade cykelpasset troligtvis slutat efter 10 min med en frontalkrock med ouppmärksam cyklist. En man som körde på felsida och var mer intresserad av vad som hände någon annanstans än på cykelbanan. Nu hände inget mer än att pulsen sköt i höjden, benen skakade och mitt huvud surrade av fula ord, ord som senare skulle komma i retur med bitter eftersmak.
När det en stund senare började började ösa ner från ovan kunde jag konstatera att i dessa väderförhållanden har inte ens en ny servad cykel har fungerande bromsar. I mina tankar tackade jag någon eller något att bromsarna hade fungerat när den där mannen inte höll sig på sin sida. I samma stund kom jag till ett medlut som slutar med en kurva och en viadukt. Trots att jag var mitt i en intervall bestämde jag mig för att rulla ner med tanke på den bristande bromsfunktionen. Jag höll vänster för att ha koll på ev mötande och för att kunna ta kurvan bra. Jag cyklade alltså på fel sida!! Då dök han upp, den mötande cyklisten. Jag insåg att jag inte skulle ha en chans att hinna väja åt rätt håll, höger, utan la mig istället ännu längre ut till vänster och hoppas att Han som kommer i motlut i lägre hastighet skall läsa mina tankar och även han väja åt fel håll. Nix! För att ännu en gång undvika en frontalkrock och enbart åstadkomma en singel krasch välter jag. Eller ärligt talat det där hann jag så klart inte tänka utan det är nog mer en efter konstruktion, jag hade någon tanke om asfalt v/s dike innan jag kraschade med mig själ. Kanske var det för att Han klarade sig utan att smaka asfalt som han besparade mig en välförtjänt utskällning, jag hade ju faktiskt cyklat på FEL sida och borde ha fått de där fula orden nedtryckta i halsen.
Istället fick jag hjälp att plocka i hop mina spridda prylar och cykelstöd när kedjan skulle sättas på plats. Tack du okände man! Jag kunde ganska snabbt konstatera att varken jag eller cykeln hade frakturer eller något allvarligt blodvite. Jag var glad att jag tagit beslutet att vänta några veckor med ny kedja och kasett. SEn var det en snabb överläggning hem eller fortsätta? Som den avkastade ryttaren rekommenderas att göra gjorde även jag. Blev väl lite av ett varmkorvspass, inte speciellt nyttigt eller energirikt men mättande.
Och du mamma du behöver inte skriva "var rädd om dig" det var ju det jag var!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar