Om endorfiner, utmaningar, vardag, småbarn och annat som bara händer. Mest handlar det dock om det vissa kallar galenskap och andra kallar lycka: träning inför lite längre tävlingar som Iron Man, en Svensk klassiker och Ö till Ö.
27 juni 2012
måste sluta gena
I väntan på svaret på MR tänkte jag passa på att springa utifall det blir någon form av löprestrektioner från och med fredag. Därför lät jag dagenslunch bli Kungsholmen runt, efter bara en km sprang jag ihop med Mattias Frithiof och vi slog följe. Nu springer jag ytterst sällan i sällskap med någon och har därför ingen vidare talang för det. Svårt att synka det där med att svänga och hitta riktning. Jag var inte riktigt med på en av dessa svängar, för att inte sinka mitt sällskap genade jag. Aj aj där var det visst en guten stolpen i lår höjd, nu har jag ett stort ömt skrapsår på låret som matchar söndagens blåmärken, många nyanser av blå-lila-röd. Vilken klantskalle. Tur jag hade sällskap och inte hade tid att känna efter utan sprang färdigt lunch milen.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar