my kind of week

Tycker det känns skönt och alldeles lagom att avsluta arbetsveckan efter två dagar. Mindre skönt är känslan jag har i smalbenet, inte vaden utan smalbenet. Ömmar, spänner och stramar på en fläck längs skenbenet. Vet inte om det det är mitt försök att hitta ett nytt löpsteg som ställer till det eller om jag helt enkelt har börjat ruttna. Hoppas på det första. Tog en friskvårdstimma idag och hängde med skatearna i Rålis. Jag ägnade mig åt hopprep 3x3 min och andra förberedande övningar. Sen var det högfrekventa intervaller 6x90 sek med kadens 102, 2x6 min i kadens 96 och avslutningsvis en 10-minutare i behaglig 81 kadens, känns som en frekvens man kan hålla i längre löpning. Efter detta pass ackompanerades smalbenssmärtan av vadsmärta och höft ont, ett potpuri av smärta. Värmde gjorde det senare i själen när min femåring deklarerar "Mamma jag älskar dig även när jag är arg men jag kan inte säga det då för då har jag så mycket annat att säga" Va vad är väl lite fysisk smärta när man får sån härlig mentalmedicin.

Känner mig lite dagvill och vet inte riktigt hur träningsschemat skall pusslas ihop den här veckan. Någonstans skall det klämmas in ett tre timmar långt pass på trainern, kanske inte direkt ett dröm träningspass. Hittills har det varit simning, styrka och löpskolning. Börjar längta efter ett nytt styrkeprogram nu, det där med omväxling och förnöjsamhet ni vet. Min sambo överraskade mig här om dagen, en liten bonus julklapp kan man säga, med att han tyckte vi skulle inreda (eller distrubiera mina träningsprylar på ett smakfullt sätt) källaren till träningslokal på riktigt, eller delar av den. Thats my man, undra vad jag skall kompromissa om som kompensation. Skall suga på den karamellen medan nyårsmiddagen planeras.