18 januari 2012

träning med livet som insats

Igår var det min födelsedag och jag fick faktiskt födelsedagskänsla alá barndom. Vaknade av att Greta kom och kröp ned. Låg och slets mellan att masa mig upp på toaletten eller försöka somna om. Då hörde jag hur det prasslade ute i köket och jag förstod att något var på gång. Jag hörde hur Filippo väckte först Edith och sen kom in och hämtade Greta. Jag låg där, med en blåsa som höll på att sprängas, förväntans full och sovräv  (Stora skillnaden mor barndomen var att jag somnat, tidigare än vanligt, kvällen innan.) när tre skönsjungande älsklingar med ljus och present kom in i rummet. G tyckte lite synd om mig som bara fick en present, men det var en bra en. Något som kommer göra mitt lilla gym ännu mer exklusivt och mer lockande för presentgivaren. Från och med nu kommer det vankas bättre underhållning när svetten skall produceras.

Två dagar tidigare fick jag en annan bra present, det var under ett simpass med Human Ambition. Passet såg ut som följer: 350 uv, teknik u-båt (hakan i vattnet och armtag helt under vatten, 8x25 progressivt 1-4, teknik hållning glida 3 sek på vart tredje, 4x50 progressivt 1:a oklar tid 44.5, 40.7 och 38.9 PB!, teknik tajming vrida höften och skjuta ifrån, 2x100 progressivt, teknik koordination repris på armtag, avsluta med "ideal 200-hundring" 1.45.6-1.40.5=3.26.1. Om du läste noga kunde du hitta presenten i texten ovan! Japps ett nytt PB på 50 m, den här gången med start i vattnet! Nu kan man ju undra vad jag skall med en massa nya PB på 50 meter att göra när det är långdistans som står på schemat i sommar. Men det där tävlingsinstinktsblodet pumpar konstant runt i mitt system och det är så härligt att bli snabbare även om det bara är på 50 meter.

I den här familjen har vi inte helt hundra kunskaper om hemmabygge och olika byggmaterial, vem vet väl skillnaden på betong och lättbetong? Nu vet VI, med lätt betong sitter inte den stora tunga kroken kvar i taket när man använder TRX. Inte ens om man är fem år och väger bomull. Skam den som ger sig vi köpte en tjockare krok som fyller ut hålet lite bättre, i väntan på att vi inhandlat rätt typ av skruv är det bara mamman i familjen, som på egen risk, får använda den delen av gymet. Jag är noga med att inte ha några känsliga delar rakt  under kroken, ut i fall att. Dagens träning var ett styrkepass, planen var att likt i går köra ett pass på trainern men då jag fick en liten förkylning i födelsedagspresent så tänkte jag leva upp till min nya ålder och moget avstå ett hårt pass idag.

Gårdagens pass var kul 2 min max med 3 min aktiv vila, mot slutet av passet var krampen i vaderna ack så nära men bara nära. Lyckades snitta en bit över 100 i kadens och puls runt 85% av max under intervallerna. Härligt svettigt pass som var min present till mig själv.

Så ett litet klipp från dagens middag. Jag berättade om en patient jag träffat en gång som hade mycket tics. Greta hade inte förstått att det var en patient och fråga mig "Tycker du om honom mamma" varpå jag svarar ja. Hon funderar lite och frågar sen "Vem tycker du om mest, honom eller pappa?" Jag försökte förklara att han var en patient. "Ja ha! är han sjuk?", frågar Greta. Ja det kan man säga svarar jag, han hade en diagnos som heter Touretts. "Ja ha jag förstår då skall han opereras" sammanfattar lilla damen.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar