En annan form av pulsträning

Med dåligt pumpade däck, lite förstora ihop tejpade skor, en cykelhjälm från andra världskriget och en ojusterad sadel gav jag mig ut på Piemotes vägar. Det började med en lång brant utförslöpa (den jag trampade ihjäl mig i uppför igår). Kände mig osäker på min utrustning och valde att gå i de brantaste partierna, lite tant varning på den. Sen sköt pulsen i höjden när bilarna passerade med minsta möjliga marginal. Tre mil på flacken och sen var jag uppvärmd för ca 4 km upp upp upp. Det värsta är att upp betyder ner någon gång. Med hjärtat i halsgropen och händerna krampaktigt kring bromsen tog jag mig ner nästan lika långsamt som jag tig mig upp. Innan sista långa uppförsbacken blev jag bjuden på lunch hos några vänner, verkade som en bra id'e då men gav mig darriga mjölksyresprängda ben när jag tog mig hem en timma senare!

Utsikten idag hade dock inget att önska och vädret var perfekt!