17 augusti 2011

Kick-off

Känns som vi lämnat barnpusslen och gått över till att lägga de där med hundratals små jobbiga bitar och då har det bara gått tre dagar! Antingen får vi snart snits på det hela, lyckas sortera bitarna rätt och snabbt få ihop dem eller så blir det en utmanande höst. Första veckan har bjudit på mammas inskolning, pappas vabb, ett födelsedagsbarn, träningar, kalasplanering, presentinköp, bakning och sen det vanliga tvättastädalagamatläggabarnköret och ett och annat djupt andetag.

Det var skönt att i måndags skölja av sig den första dagen på nya jobbet i Kärrtorpssjön. Ett tydligt tecken på när det gått förlänge mellan simträningarna är när jag står på bryggan och inser att jag hade behövt en manikyr, några nya små ärr i dräkten blev resultatet.Den inte så tillfredsställande simningen skyller jag på senaste veckans sömndeprivering, det fanns helt enkelt inte tillräckligt med energi. Jag var som bäst nästsist! Vi körde en övning 2-3-4, första sträckan lite mer än "truckar fart", nästa sträcka ännu lite fortare och sista streckan fullt ös. Det fulla öset uteblev för mig men min andning lät som om jag simmat ifrån dem allihop. Inte speciellt självförtroendestärkande. Kallt var det oxå, trots hel våtdräkt. Hur blir det då när temperaturen sjunkit tre veckor till och våtdräkten stympats. Börjar befara att kylan kan bli vår största konkurrent/fiende och förhindra en målgång.

Trots att jag tankade på med massa antioxidanter efter simningen vaknade jag med en förkylningskänsla igår. Tog till den beprövade medicinen förnekelse och satte på mig cykelkostymen och trampa iväg, lyckades inte välja den bästa vägen till S:t Göran. Inte pga av min lokaliseringsförmåga utan byggarbetsplatser som inte fanns med på min GPS klurade till det. Det är med blandade känslor jag inser att mina dagliga transportträningspass har reducerats med si sådär 30 %, därför var jag påvägen hem tvungen att ta en extra liten runda ut på Ekerö. Det var en härlig förkväll och hjulen rullade så snällt. Det blev en sträcka värdig att kallas träningspass, 29 km.

Eftersom det är tävling på söndag blir det lite vilodagar den här veckan och att ta vilodag på en högstidsdag som idag passade bra. Greta har fyllt "för tung för att bli buren" och "över en natt har sandalerna blivit försmå". Inte konstigt att hon varit nervös för denna dag! När det var dax att säga godnatt och "klackskorna" och älvvingarna motvilligt tagits av berätta hon "Mamma, min hjärna, mörkret och mitt huvud har möte. De bestämmer vad jag skall drömma, jag tror de bestämmer läskiga saker"

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar