29 juni 2012

Till Vansbro för att DNF:a

Ok Vansbro var aldrig tänkt, officiellt, som något annat än ett träningspass. Nu blir det ett reducerat träningspass och ett DNF i protokollet. Löpning på fast mark utgår ur programmet de kommande veckorna. Det blöder i benmärgen, mindre än i januari vilket är är bra. Ny eller gammal svårt att veta och mig spelar det ingen roll bara den ger sig av å det snaraste. När jag torkat mina tårar vände jag mig till de tre vise männen och sen kunde jag sluta självömka. Först pepp och mental tårtorkning från man nummer Ett tillika mina barns far. Sen var det Magnus som borde få en guldstjärna för sin optimism och sin förmåga att smitta ner andra ( i detta fall mig) med positivitet och bra tips. Ett av tipsen ledde mig till viseman nr tre Janne på Runners store som skall se till att fixa inlägg till mig innan semestern om jag efter bedömning behöver det. Så skiner solen och i augusti skall jag köra Iron Man Kalmar!

28 juni 2012

Väntan....

Först en lång väntan på att ytterligare en arbetsdag skulle komma till sitt slut. Orkade inte hela vägen så jag investerade lite flextid och tackade för mig en stund tidigare. Tog vägen om Ekerö för att kunna bocka av ett av veckans pass 40 km tempo. Hade bara hunnit några ynka km när det verkligen slog av på tempot anledningen kan ni se på bilden, oj vilken väntan. För den visuellt svage kan jag berätta att det rör sig om en broöppning.

När jag kom till platsen för söndagens krasch trodde jag att jag börjat bli total paranoid med vanföreställningar då jag istället för cyklist är nära att smälla med en BILIST!! i det som jag alltid betraktat som en cykeltunnel. Tempot på passet blev ändå ok 33km/h vilket blir en totaltid fem minuter snabbare än sist.

Nu väntar jag på lite självplågeri när mitt andra "hemland" skall sparka boll. Det jobbigaste väntan är nog den på MR-svaret som skall levereras till mig kl 11.00 i morgon. Tror vi på det? Fast mest av allt väntar jag på att det skall bli fredag eftermiddag nästa vecka då semestern gör sitt inträde i mitt liv, älskad och saknad men på återseende.

27 juni 2012

måste sluta gena

I väntan på svaret på MR tänkte jag passa på att springa utifall det blir någon form av löprestrektioner från och med fredag. Därför lät jag dagenslunch bli Kungsholmen runt, efter bara en km sprang jag ihop med Mattias Frithiof och vi slog följe. Nu springer jag ytterst sällan i sällskap med någon och har därför ingen vidare talang för det. Svårt att synka det där med att svänga och hitta riktning. Jag var inte riktigt med på en av dessa svängar, för att inte sinka mitt sällskap genade jag. Aj aj där var det visst en guten stolpen i lår höjd, nu har jag ett stort ömt skrapsår på låret som matchar söndagens blåmärken, många nyanser av blå-lila-röd. Vilken klantskalle. Tur jag hade sällskap och inte hade tid att känna efter utan sprang färdigt lunch milen.

26 juni 2012

MR, PB och ST

Låg i skrammelmaskinen idag. Var grymt nöjd att jag fick tid kl 13.00 tänkte mig sommar i öronen och slappa en stund. Det blev någon vidrig reklamkanal i öronen och en kropp på helspänn. När det var slut fråga mr MR om jag sovit, mitt svar var nej varpå han säger: "du hade cancer" Vad f..n säger han, hur vet han det redan? Han ser mitt frågande ansikte och upprepar sig "du hade chansen" Kul kille, undra hur många gånger per dag han drar det skämtet.

I kväll vankades nu träningstävling i Hellas. Den där tiden som förbättrats 30sek/mån sen i juli slog nu till med att förbättras 90 sek på en vecka. Mkt nöjd Jenny blev snart nedtagen på jorden igen av en magsmärta från koleraland.

Summeringen av dagen är att jag nu är Sanslöst Trött

24 juni 2012

tacktal till regnet, på riktigt alltså

Till en början vill jag tacka regnet för att det inte kom tidigare för då hade cykelpasset troligtvis slutat efter 10 min med en frontalkrock med ouppmärksam cyklist. En man som körde på felsida och var mer intresserad av vad som hände någon annanstans än på cykelbanan. Nu hände inget mer än att pulsen sköt i höjden, benen skakade och mitt huvud surrade av fula ord, ord som senare skulle komma i retur med bitter eftersmak.

När det en stund senare började började ösa ner från ovan kunde jag konstatera att i dessa väderförhållanden har inte ens en ny servad cykel har fungerande bromsar. I mina tankar tackade jag  någon eller något att bromsarna hade fungerat när den där mannen inte höll sig på sin sida. I samma stund kom jag till ett medlut som slutar med en kurva och en viadukt. Trots att jag var mitt i en intervall bestämde jag mig för att rulla ner med tanke på den bristande bromsfunktionen. Jag höll vänster för att ha koll på ev mötande och för att kunna ta kurvan bra. Jag cyklade alltså på fel sida!! Då dök han upp, den mötande cyklisten. Jag insåg att jag inte skulle ha en chans att hinna väja åt rätt håll, höger, utan la mig istället ännu längre ut till vänster och hoppas att Han som kommer i motlut i lägre hastighet skall läsa mina tankar och även han väja åt fel håll. Nix! För att ännu en gång undvika en frontalkrock och enbart åstadkomma en singel krasch välter jag. Eller ärligt talat det där hann jag så klart inte tänka utan det är nog mer en efter konstruktion, jag hade någon tanke om asfalt v/s dike innan jag kraschade med mig själ. Kanske var det för att Han klarade sig utan att smaka asfalt som han besparade mig en välförtjänt utskällning, jag hade ju faktiskt cyklat på FEL sida och borde ha fått de där fula orden nedtryckta i halsen.

Istället fick jag hjälp att plocka i hop mina spridda prylar och cykelstöd när kedjan skulle sättas på plats. Tack du okände man! Jag kunde ganska snabbt konstatera att varken jag eller cykeln hade frakturer eller något allvarligt blodvite. Jag var glad att jag tagit beslutet att vänta några veckor med ny kedja och kasett. SEn var det en snabb överläggning hem eller fortsätta? Som den avkastade ryttaren rekommenderas att göra gjorde även jag. Blev väl lite av ett varmkorvspass, inte speciellt nyttigt eller energirikt men mättande.

Och du mamma du behöver inte skriva "var rädd om dig" det var ju det jag var!

23 juni 2012

Kanske inte som de flesta

Det var jag och polisbilarna som utgjorde morgontraffiken idag och så de andra sex HA simmarna oxå hoppat över gårdagens vätskekontroller. Min plan var att tre dagars vila borde göra underverk med min kropp. Underverk var kanske lite mycket att hoppas på men lite mindre trött duger bra och dagens simning kändes bättre än tisdagens. Bäst av allt var kanske ändå att ha träningen avklarad och känna sig pigg och fräsch kl 1000 på midsommardagen, hur många kan ansluta sig till den gruppen?

Medan lilltjejen var på date och stortjejen byggde in hela vardagsrummet i lego bestämde jag mig för att pröva lyckan i löpspåret. En lugn mil i strax under 5 min tempo. Det där obehagliga som plågat mig i över en vecka kändes inte av under löpningen. Så hoppet växer att det är hypokondri som plågar mitt ben. Och psykisk sjukdom botas med fördel genom fysiskträning. Så det så!

20 juni 2012

Det är oxå friskvård

De senaste dagarna har kroppen försökt förmedla något till mig men jag har inte varit speciellt lyhörd. Om jag lyssnat lite och använt endast en bråkdel av min kognitiva kapacitet skulle jag själv kunna räkna ut vad som vore bäst just nu. Nämligen att låta kroppen ta ut lite förskottssemester men det gjorde jag inte utan vände mig till coachen och plötsligt bestod träningsschemat av "gå ut i solen, fika och lek med barnen" Jag var inte sen att följa den träningen. Tog ut friskvård, ladda väskan med godsaker och hämtade två förvånade tjejer en timma tidigare. Utan våtdräkt är ett bad inte att tänka på enligt mig E instämde och konstaterade att "jag tycker det är bättre när det är is" och syftade på att man då kan göra en Jesus.

Instämmer med mina tjejer "det här är lyx"

19 juni 2012

Hell i Hellas

Träningstävling stod på agendan ikväll solen sken och på griffeltavlan stod det 17 grader, undra vilken glädjetermometer dom använt sig av. Min inbyggda köldmätare gav ifrån sig ett par varningspip när jag mötte vattnet, gick dock hyfsat snabbt att acklimatisera sig. Å så gick starten och jag hade mjölksyra i benen efter 50 meter, armarna var sega, huvudet värkte, våtdräkten skavde och vattenståndet sjönk ett par decimeter då jag körde modellen: andning, andning, stor klunk vatten, andning, andning, stor klunk vatten. Var sugen på att kasta in våtdräkten efter första varvet men bet ihop och försökte hitta det där sköna flytet som Vårby bjudit på i vinter, lyckades sådär. Jag har lyckats bli 30 sekunder snabbare per varje månad sen 6 juli i fjol. Hade kanske hoppats på lite bättre pay-off.

17 juni 2012

Hörde ni smällen?

Om ni hörde den och undrar vad det var så kan jag meddela att det var en gigantisk sten som föll och jag som blev lättare till sinnes. Och så har det slutat regna oxå!

Felsökning pågår

Ett förbrilt sökande pågår för att finna vilken eller vilka kranar som är otäta, saknar packning eller liknade och därmed försurar helgen. Samtidigt bedrivs en utredning som syftar till att blottlägga var eller av vem det skett en felprogrammering gällande nederbörds tidpunkt, dagtid helger är inte vad instruktionsboken förespråkar. Parallellt sker en bodyscan för att hitta läckaget för någonstans läcker det energi! Kroppen är dränerad. Som om inte det vore nog har något av okänd natur tagit sig in i min kropp och åsamkar smärta lite slumpmässigt i mina vävnader.

Men annars är det toppen!

13 juni 2012

Hello Africa

Min första Kenyan utfördes idag på pappret lät det som ett kul men jobbigt pass och verkligheten stämde med pappret. Hade ingen riktigt bra känsla gällande start tempo. Höll 5.40 ungefär i 5 kuperade kilometer sen var det dax att växla upp 6 km i sträck och resultatet blev 5:15, 5:11, 4:55, 4:43, 4:30 och 4:15 hade kanske kunnat köra ytterligare en till snabbare och kuperingen hade varit på min sida men motlut kändes inte optimalt. Riktigt skönt pass en skön kväll längs Mälaren i mina nya sköna kompressionssockor

10 juni 2012

Garanterat äckel päckel fria

Efter varje långpass på cykeln har magkatarren tilltagit i styrka och anledningen är allt det där de allt annat än naturliga ämnen som bars och sportdrycker innehållet. Man skall få energi från dem så vad är det för fel med vanligt socker! Idag blev det jordgubbssaft, dadlar och nötter och magen log. Så ikväll blev det energikaksbak.

Kunde inte låta bli att skaka på huvudet åt alla på nätet som tror att bara man döper en kaka till bar så blir socker, smör och grädde
nyttigt. Glöm det visst den lilla detaljen att de skall förbrännas för att kvalificerad till kategorin nyttig.

Postman Postman don't be late this young lady can not wait

Inget regn, ingen blåst en perfekt dag för 82 km cykel följt av 5 km löpning en avgörande detalj om intet gjorde den perfekta upplevelsen. Kläderna! Oskönt är bara förnamnet när jag skall beskriva hur det känns att springa i helvadderade, soggiga cykelbyxor. Tultade fram som ett barn med överfull kissblöja! Så jag hoppas på en överfull brevlåda i morgon med avsändare Wiggle

3 juni 2012

till slut så

Tidigare i veckan var jag lite bedrövad över att inte jag skulle springa marathon, igår var jag ganska nöjd att jag inte skulle springa maran. Jag började dagen med intervaller 6x1000 m med 3 min vila. 200 meter gick snabbt som attan de andra två var nästintill stillastående med regnet och vinden som piskade mot mig. Inför den sista tusingen var låren stela och nästintill olöpbara, hur tusan bar de sig åt som sprang fyra gånger så länge!? Jag är djupt imponerad och fascinerad över att 20 000 människor med pannben av hårdaste sort samlas på en och samma plats och riskerar köldskador i Juni. Och kanske lite avis oxå! Värmde mig när jag kom in med ett styrkepass för att senare bli nedkyld igen när jag inte längre kunde undvika ett besök till badhuset. Har vid de senaste förfrågningarna hänvisat till vädret och i min enfald sagt att en dag när det är regnigt och kallt går vi dit, japp så det var bara att traska dit. Hela besöket pappade jag mig med att avslutningen i bastun skulle bli varm och skön, det blev den inte bastum hade samma temperatur som svensk sommar. Till råga på allt var täckningen urusel och det var nästintill omöjligt att följa mina Marathonlöpande vänner. De gjorde alla grymt ifrån sig mest imponerad är jag dock av svågern som tog sig runt på 3.01, samtidigt som jag blev lite illa till mods när jag visste hur gärna han ville under 3 timmar och under vilka som helst andra väderförhållande hade han gjort det. Men att persa med 17 min, 42 år gammal och i rent skitväder är en prestation värd respekt!

Så var det söndag och det där långpasset på hojen det enda som återstod på veckans schema. Nacke, rygg och huvud värkte och jag tänkte använda det och vädret som ett legitimt skäl att hoppa över, men det var ju dubbelt så varmt idag jämfört med igår så jag blev ett skäl för kort och gav mig ut. Första 65 minuterna var perfekta torra och fina, efter 68 minuter jag jag våt ändå in på huden, bara fötterna var torra. ytterligare en halvtimme senare hade även galoshernas skyddseffekt gjort sitt. En fördel var att det inte var någon trängsel av cyklister på vägarna ute på öarna, däremot var det rusningstraffik i jättesnigelland. Gigantiska och nästintill oundvikligt att inte krossa ett par. Så en timma uppehåll, en och en halv timma regn och 30 min blandat sol och regn och ett par cykelglasögon senare var jag hemma. Nöjd och blöt. Idag blev det en riktig bastu för att tina. Gretas tips var annars att jag kunde stoppa in mig själv i micron när jag sa att jag ville tina.